Åsikter är lite som regndroppar en regnig dag. Det finns massor av dem överallt. Några träffar oss och påverkar oss (gör oss blöta), andra förnimmar vi, ytterligare andra tror vi oss förnimma, men de allra flesta är vi helt omedvetna om.
Och åsikter är till sin natur något som är lika flyktigt som en regndroppe. De kan förändras lite över tid, komma och gå, bli något helt annat. När de utsätts för omvärlden och lämnar den egna tankesfären kan det komma ett argument från någon annan som ställer åsikten i ett helt nytt ljus och omdanar den i grunden. Eller, så är det för mej i alla fall. (Helt skiljt från värderingar som är mycket mer svårpåverkade. Igen, så är det för mej.)
Jag är en människa som har lasten att vilja vara till lags. Så jag har otaliga gånger anpassat mej efter andras vilja och åsikter. Kanske ännu oftare efter vad jag tror andra har för åsikter.
Jag vill tro att det är något fint att vilja vara andra till lags. Att det är en bra egenskap att kunna vara flexibel och lyhörd mot omgivningen. Men i många situationer har det blivit destruktiv för mej för att jag har anpassat mej bortom mina egna gränser och ignorerat både värderingar, vem jag är och inte minst åsikter. Jag har lagt allt på offerbordet när jag tillbett den för stunden fina känslan att göra en annan människa nöjd. Men min prislapp har varit för hög när jag inte har kunnat göra det i balans med mej själv.
Så nu tänker jag lite så här: Jag vill teckna ett paraplykontrakt med världen.
Jag respekterar att alla människor (du likväl som jag) har åsikter. Vilka de än må vara. Lika mina eller olika mina. Det spelar ingen roll. Jag vill vara fri att tycka vad jag vill (både när jag har ”rätt” och när jag har ”fel”) och jag vill att du och alla andra ska ha samma frihet.
Jag vill också i det här kontraktet friskriva dej och alla andra från ansvar i hur din åsikt påverkar mej. Både den du har och den åsikt jag tror att du har. Samtidigt avsäger jag mej också allt ansvar i hur min åsikt påverkar dej. Både den åsikt jag har och den åsikt du tror att jag har.
Missförstå mej inte. Jag vill alltid ta fullt ansvar för mina handlingar. Stå för det jag gör och säger. Men jag vill att ansvaret ska vara mitt att ta. Jag önskar inte att någon annan kliver in och tar ett ansvar åt mej. Jag vill ha rätten och friheten att göra både bra saker och heltokigheter. Jag vill ha och ta möjligheten att lära mej saker och utvecklas. På mitt sätt, i min takt. Det är också något jag önskar att du har och gör. På ditt sätt, i din takt.
Så om jag inte låter dina åsikter* påverka mej negativt och slutar att anpassa mej efter dem, gör du samma sak med mina åsikter*?
*faktiska och de vi tror