Just nu reflekterar jag över begreppet frihet. I och med stundande livsförändring med flytt och andra faktorer som påverkar skapas nu möjligheter som jag inte riktigt haft tidigare. Jag kan implementera en ny sorts frihet och jag längtar efter att göra det. Men jag har lite olika perspektiv på frihet att välja mellan.
Frihet 1 – Känslan av att kunna åka var som helst, när som helst. Ha bilen (min lilla söta Fiat 500) som bas för prylar. Önskar att jag kunnat sova i den, men ifall jag vill implementera denna frihet får jag nog ha ett fristående tält att sova i utanför bilen, vilket gör det lite mer komplicerat än om jag hade kunnat sova i bilen. Men det är lockande att kunna uppleva olika saker på olika platser. Vara nära (och i) naturen, men ha en trygg bas i att grejer och bekvämligheter (jämfört med ryggsäck, tält och liggunderlag) finns i närheten och tillgängligt, kanske till och med toalettmöjligheter. Visst, detta frihetsalternativ är en liten pengahög bort, för det finns saker jag saknar, om än inte så mycket.
Frihet 2 – sälja bilen. Får direkta konsekvenser att utgifter minskar och även en lite större hög pengar in som kan användas för att minska ekonomiska skulder och skapa ytterligare lättnad i vardagsekonomin. Färre saker som tar energi och tynger, behöver inte fundera på pengar till servicar och reparationer, däckbyten. Behöver inte fundera över praktiska saker som parkeringar. Är helt fri att röra mig med tåg och buss och apostlahästarna och behöver aldrig vara “fast förankrad” och behöva ta mig tillbaka till bilen. Kan alltid röra mig dit jag vill, när jag vill. Lokalt så väl som över större geografiska avstånd. Ha de grejer med mig som jag vill ha, planera stopp på vägen som jag önskar och/eller behöver göra.
Frihet 3 – ekonomisk frihet. Den hägrar väldigt mycket. Redan flytten i sig kommer skapa möjligheter. Sälja bilen skulle skapa ännu större möjligheter. Har idag ett gammalt skuldberg som jag dras med. Att sälja bilen skulle kunna innebära en halvering av skuldberget på 3-5 år. Utan att det skulle vara superknapert. Under de här åren kan jag också spara undan pengar för att köpa bil igen, om det skulle behövas, ca 15kkr per år. Vilket för mig innebär att om bil ska införskaffas så får den göras till de ekonomiska medel som finns tillgängliga i den stunden när den införskaffas. Vilket troligen kommer vara en bil av modell skruttigare. Vilket också ger konsekvenser som högre repkostnader, men också lägre försäkringskostnader eftersom det kanske inte är lönt att ha den mer än trafik- och halvförsäkrad, beroende på skick etc.
Skuldsaneringen skulle också innebära att det skapas andra möjligheter om 3-5 år som inte finns idag och som inte kommer finnas utan att jag lägger i högre växel på att minska skuldberget.
Bilens vara eller icke-vara känns som ett val av långsiktig eller kortsiktig frihet och vilken typ av frihet jag ska välja. På något sätt, nu när jag prentar ner det så här i ord, så känns det klokaste alternativet som att sälja bilen och minska berget.