Två dagar efter Ystad-trippen var det dags för en annan typ av resa, en road trip från Ängelholm, via Karlstad, till Svansele och vidare upp till Gällivare, sen retur. På väg mot första stoppet, som var en planerad ensamnatt i tält mitt ute i ingenstans (läs en sjö i Herrljungatrakten) ”råkade” vägen gå via Slöinge, där det lika oväntat (eller inte) råkar finnas ett kafferosteri. Slöinge kafferosteri heter det faktiskt. Och wow! Jag fick äran att prata med ägarparet, tillika rost-mästare. Så förutom smakbuffé på kaffe blev det inte mindre än 8 (!) nya olika sorters kaffe i omalda bönor. Nice! Väl värt besöket, även om semesterkassan dränerades lite mer än tänkt.
Innan sjön gjordes ett halvobligatoriskt stopp på Gekås i Ullared, men efter den fantastiska kaffeupplevelsen på morgonen var det inte lönt att prova kaffe där.
Men efter en ensam, kall natt vid en sjö, endast i tält och sovsäck, så var det riktigt gott att mala några bönor och koka kaffe över öppen låga. Helt vanliga vardagsbönor, inte några av de fancy jag plockat upp på vägen, men välsmakande och välgörande. Kaffe i soluppgången med sjöusikt – svårslaget.
Färden gick vidare mot Karlstad efter allt packades ihop och en lagom körsträcka blev Mariestad, där jag anlände strax innan kl. 10 och öppningstid för de flesta fik. Förmiddagsfika hägrade. Men vad göra i en främmande stad, långt från kända fik?
Eftersom jag är från Ängelholm och jobbar i Helsingborg (som råkar ha ett hyfsat välkänt kafferosteri som börjar på Z), så fick en känd symbol på en flagga utanför Bröd boden lotsa mej i mitt val. Igen. Inget wow-kaffe, men välsmakande. Skulle jag passera Mariestad igen, så hade tryggheten i det kända kunnat få mej att välja Bröd boden igen, men det är också sannolikt att jag med den här erfarenheten i bagaget skulle våga välja något annat bara för att testa något nytt.
